Nu har regeringen skickat förslaget till ändrad könstillhörighetslag på lagrådsremiss. Lagrådet har yttrat sig och har mest några tekniska synpunkter på lagtextens formulering samt anser fortfarande att frågan om huruvida könet ska anses "fastställt" eller enbart "ändrat i folkbokföringen" behöver klargöras. Till vår stora lättnad frångår det nya förslaget utkastet S2021/07285 rätt rejält och vill inte längre införa "self-ID" i Sverige. En delseger för kvinnorörelsen! Vår kommentar till de viktigaste förändringarna kan läsas här. Utkastet har ju varit på remiss och fått hård kritik av flera viktiga remissinstanser med bl.a. medicinsk och juridisk expertis, medan de lobbygrupper som "beställt" lagen är missnöjda för att den inte är tillräckligt radikal. Regeringen verkar i viss mån ha lyssnat på kritiken och insett att en "modern" könstillhörighetslag inte är ett så enkelt och billigt sätt att plocka väljarpoäng som de trodde. Beslutet om att anta lagen kommer dessutom att fattas först efter valet, så det är säkrast att föreslå en mer sansad lag fler partier kan tänkas gå med på. Skillnaden mellan den senaste lagrådsremissen och utkastet är större än skillnaden mellan utkastet och det tidigare förslaget Ds 2018:17, som avstyrktes med buller och bång av lagrådet och även avvisades i remissvar från organisationer som Sveriges kvinnolobby och Kvinnofronten. Kvinnorörelsens kritiska synpunkter på att lagförslaget saknar jämställdhetsperspektiv och konsekvensanalys lämnas tyvärr till stora delar obesvarade i den nya lagrådsremissen. Här kan du lyssna på ett bra poddavsnitt om lagförslaget.

Lagförslaget innebär ett ställningstagande för att kön ska bygga på "självbestämmande", på engelska "self-ID". Det innebär i klartext att juridiskt kön inte längre ska spegla biologisk könstillhörighet, utan kunna väljas fritt baserat på självdefinierad "könsidentitet", utan någon diagnos eller utredning. I Ds 2018:17 definieras "könsidentitet" som "en persons självidentifierade kön" (4.2.2), ett uppenbart cirkelresonemang som betyder att ditt kön är det kön du själv anser eller påstår dig ha, och att denna personliga upplevelse ska återspeglas i lagen. Vidare hävdas att "en individs könsidentitet återspeglas i offentliga dokument via personnumret." (4.7.1.) Vi anser inte att detta stämmer. Vi anser att det är individens kön, i regel noterat vid födseln, som återspeglas i personnumer och offentliga dokument. De allra flesta upplever sig inte ha någon könsidentitet. Gräsrotsrörelser mot "self-ID" har växt fram världen över, bland annat i Norge, Skottland, Wales, Spanien, Japan och Nya Zeeland. Två juridikprofessorer har skrivit en kritisk artikel om införandet av self-ID i Norge som vi summerar här.

Vi som ligger bakom den här sidan är lesbiska och bisexuella kvinnor och feminister mest till vänster. Vi informerar om de konsekvenser den föreslagna nya könstillhörighetslagen kan ha så att alla kan bilda sig en egen uppfattning. Vi anser att allmänheten behöver få komma till tals i denna fråga genom offentlig debatt, opinionsundersökningar och kanske till och med en folkomröstning, eftersom den berör oss alla. I stället har den föreslagna lagändringen drivits igenom bakom kulisserna av lobbygrupper som insisterar på att den endast berör transpersoner. Transpersoner utgör på sin höjd 1% av befolkningen medan kvinnor, som riskerar att drabbas hårdast av "self-ID", utgör 51%. Vi ser positivt på att frågan äntligen börjar uppmärksammas i medier och kritiska röster har fått komma till tals, men tyvärr verkar flera myndigheter och andra större organisationer fortfarande vara drabbade av "policy capture" och oförmögna att nyktert och balanserat bedöma intressekonflikterna och riskerna med "self-ID".

"Du och jag kan ju till exempel komma överens om
Att kalla en tur- och returbiljett Stockholm-Malmö
för en åtsittande aftonklänning med svarta tofsar.
Men jag lovar dig att vi får ett helvete
i biljettluckan på Centralen."
Tage Danielsson